text.skipToContent text.skipToNavigation
background-image

Religion och livsfrågor i radio och TV Programutbud och programpolicy i 80-talsperspektiv von Larsson, Rune (eBook)

  • Verlag: Books on Demand
eBook (ePUB)
5,49 €
inkl. gesetzl. MwSt.
Sofort per Download lieferbar

Online verfügbar

Religion och livsfrågor i radio och TV

Religion och livsfrågor i radio och TV ger ett smakprov på författarens bidrag i ett större forskningsprojekt under 1980-talet. Läs om morgonandakterna som anmäldes till Radionämnden för att de tog aktuella politiska frågor, omdebatterade magasinsprogram som både speglade och ifrågasatte religionen i samhället. De religiösa nyheterna som mest lyfte fram skandalerna och den ibland påtagliga spänningen mellan kyrkor och radioföretag. Mycket har hänt sedan 1980-talet men mycket är sig likt i en tid där religionen åter blivit aktuell i det offentliga samtalet. En hel del har publicerats tidigare men några av bidragen publiceras här för första gången. Allt har genomgått en lättare revision i syfte att göra texten lättare att läsa så här på lite distans. Rune Larsson (f 1934) har arbetat som universitetslektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet med huvudsaklig inriktning på religionspedagogik. Han var i många år direktor för det nationella nätverket Religionspedagogiskt idéforum, och har även verkat som översättare och författare. Dessutom har han varit varit aktiv lokalpolitiker för L under många år liksom engagerad på en rad poster i nuvarande Equmeniakyrkan, lokalt, regionalt och nationellt.

Produktinformationen

    Format: ePUB
    Kopierschutz: watermark
    Seitenzahl: 204
    Sprache: Schwedisch
    ISBN: 9789177857525
    Verlag: Books on Demand
    Größe: 419 kBytes
Weiterlesen weniger lesen

Religion och livsfrågor i radio och TV

Kapitel ett
Sanning och engagemang

I nledningsanförande vid konferens kring masskommunikationsetik anordnad av Svenska Kyrkans Informationscentral (KIC) i samarbete med teologer från Uppsala och Lund i Stockholm den 10-11 febr. 1984. 2

Några tankar kring konferensens syfte och förutsättningar

Syfte

En levande demokrati skapas, bevaras och vidareutvecklas av fria, självständiga och välinformerade medborgare. Denna grundsyn har sin förankring i en humanistisk människouppfattning, som kyrkan finner anledning att slå vakt om. Mer än någonsin tidigare har vi blivit beroende av en allsidig och korrekt information av kunniga och engagerade informatörer, för vilka vi har anledning att känna förtroende.

Konferensen vill med huvudsaklig inriktning på de etiska problemen i informationsprocessen

utgöra en plattform för dialog mellan professionella kommunikatörer, forskare, beslutsfattare och kulturpolitiker,
stimulera och bredda reflexionen och meningsutbytet kring dessa frågor och
aktualisera informationsprocessens etiska förutsättningar, problem och möjligheter i dagens och morgondagens masskommunikationssamhälle.
Yttrande- och informationsfrihet

Yttrande- och informationsfriheterna är grundläggande mänskliga rättigheter, som tillkommer varje medborgare. Kring dessa har genom lagstiftning och frivilliga överenskommelser utvecklats ett omfattande skyddsnät. Redan själva förekomsten av detta "skyddsnät" skvallrar om att de i och för sig allmänt omfattade idealen är utsatta för allvarliga hot.

Den enskildes rätt

Ser man till Tryckfrihetsförordningen (TF), Radiolagen (RL), Etiska regler för press, radio och TV och andra liknande svenska eller internationella dokument, finner man att de utgår från den enskilde medborgarens fri- och rättigheter. Genom att tillgodose dessa skall ett "fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning" säkerställas (TF 1:1).

Allt tydligare har det också i debatten framhävts, att den enskilde inte endast är mottagare av information eller objekt för andras kommunikativa aktivitet och passiv konsument. Det handlar om ett ömsesidigt givande och tagande mellan ''myndiga" människor, om "the right to know", "the right to impart" och "the right to discuss", för att anknyta till MacBride-kommissionens slutrapport, Many Voices, One World (1980).

Journalist i allmänhetens tjänst

Den enskilde medborgaren är idag mer än någonsin beroende av en omfattande information för att kunna ta sitt samhällsansvar. Därmed blir journalisten en nyckelperson och hans eller hennes arbete blir av grundläggande betydelse för ett demokratiskt samhälle. De etiska reglerna kring journalistens verksamhet får därmed ett allmänt intresse. De reser inte endast krav på journalisten utan rör också friheten ifråga om nyhetsflöde, oberoende i urval, personella och ekonomiska resurser, respekten för andras integritet och rätten att själv bli respekterad.

Frihet för vem? Intressekonflikter och ömsesidigt beroende

Lagstiftning och överenskommelser orienterar sig i skiftande grad kring individens rätt, mediernas (och därmed också bl.a. journalistens) rätt och samhällets rätt i fråga om nyhetsverksamheten. (Jfr UNESCO, Reports and Papers on Mass Communications, nr 86, 94 m.fl.) I grunden behöver det kanhända inte föreligga någon konflikt mellan dessa tre utgångspunkter, åtminstone inte på det teoretisktprincipiella planet. I verkligheten uppträder ändå konflikter på en rad punkter. Dessa leder i sin tur till trovärdighetskriser i relationen mellan parterna. Därmed har demokratins livsnerv skadats.

Ur dessa konflikter växer behovet att formulera olika ramar för friheten och att uttrycka allmänna riktlinjer och förhållningsregler. För Sveriges Radio heter några av honnörsorden "oberoende", "oparti

Weiterlesen weniger lesen

Kundenbewertungen